Abbey Road

– Jag ville inte att hon skulle genomgå transplantationen, men det är inte lätt att stå emot en enig läkarkår. De sa att det var det bästa för Evelina och man vill ju göra det bästa för sitt barn. Nu känns det som jag svikit henne. Det var ju så mycket vi sagt att vi skulle göra när hon kom hem. Efter allt hon gått igenom förtjänade hon att få leva.

Detta säger Jan Fagerström, far till lilla Evelina som den 9 maj 2009 gick bort på grund av leukemi. Den här blodcancern innebär att de vita blodkropparna förändrats och förökar sig okontrollerat i benmärgen och blodet. Ofta behandlar man den drabbade med cellgifter och strålning, samt transplantation.
     En vecka innan flickan från Krisitanstad skulle opereras var hon glad och dansade omkring.
Men kvällen innan gick något snett. Evelina fick genomgå en snabb operation för att hennes platskateter, en ven för att införa medicin, gick sönder. Detta gjorde den pigga 4-åringen helt utmattad. Ändå utfördes transplantationen dagen efter.
Efter ingreppet fick flickan 41 graders feber. Hon drabbades av blodförgiftning och bakterierna slog ut alla organ. Under hennes sista timmar i livet orkade hon inte prata, utan lyssnade bara på sina föräldrars uppmuntrande samtal om hennes födelsedag, sommarstugan och studsmattan som Evelina gillade så skarpt.
Till sist gav kroppen upp.
- Jag såg henne dö framför mina ögon. Det som skulle rädda henne dödade henne i stället, säger pappan.

Nu, nästan ett år senare, ska Evelinas död utredas.
Kvällen då hon fick feber ville föräldrarna att hon skulle förflyttas till barnintensiven, men det var först när deras läkare anlände till sjuhuset som detta skedde. Det visade sig även att bakterierna som förgiftade Evelina var colibakterier, vilka man finner i avföring.

Man kan ju fråga sig hur dessa bakterier hamnade i kroppen...Man vet ju inte vem som är ansvarig, men lär sig inte läkarna de rutiner för hygien som krävs?
Vem bör ha en liten, oskyldig flickas liv på sitt samvete? Vården eller sjukdomen?
Det var ju egentligen inte leukemin som dödade Evelina, utan denna vidriga bakterie! Den har inte i en operationssal att göra!

Evelina Cederberg Fagerström hade hela sitt liv framför sig, men berövades på det. Allt från minnesvärda evenemang till små, men ack så betydande, händerlser försvann. Det skrämmer mig att tänka så! En skrämmande sanning.
Även hennes föräldrar förlorade sina liv. Deras barn, en varelse skapat av så enormt mycket kärlek, gick förlorad.
Hur kan man som förälder leva vidare och ta nya tag? På grund av hopp? Minnen från det som varit? Kärlek? Sorg? Låt oss hoppas att så många av oss som möjligt aldrig kommer få veta...

Om jag ska vara ärlig rinner tårar ostoppbart nerför mina kinder. Efter att ha läst några inlägg i Evelinas mormors minnesblogg, samt sett bilder på en pigg och glad tjej känns allt så nära på något sätt!
Vad döden kan ställa till med...
Men behöver jorden dödsfall på grund av sjukdomar, olyckor med mera för att inte bli överbefolkad? Är det så grymt?! Och varför ska då de som knappt har vandrat på jorden dö?

Vila i frid Evelina!

Besök minnesbloggen:
http://prinsessanevelina.blogspot.com/
Källa:
http://www.expressen.se/1.1887841